Facebooks återgivande av den här dagens händelser kring flera år

"Den här dagen" funktionen som finns på FB kan vara både positiv och negativ känslomässigt. Av en och annan orsak så kan jag nu känna flera dagar, då jag läser inläggen på den sidan, att det är tungt. Tungt att bli påmind av saker som man kanske skulle ha lust att glömma. Då är det bra att man har vänner som man kan vända sig till, såsom jag hade idag då jag kände att jag behövde prata ut. Så då fick en kompis ett telefonsamtal av mig. En kompis som har en tendens att göra att saker och ting ser helt annorlunda ut då jag pratat med hen.

Men, det är, som sagt, inte bara negativa känslor man får av "Den här dagen", utan även minnen av fina händelser som man varit med.

Snart står även en större högtid för dörren, Valborg och 1 maj. Det kan också kännas tungt för människor, då det kommer uppdateringar av FB vänner som firat på ett eller annat sätt(socialt umgänge, god mat m.m.), medan den ensamma människan suttit i sitt hem utan dess mera sociala kontakter utåt. I en sådan situation har jag befunnit mig då jag var yngre. Är oerhört tacksam nu att ha vänner att umgås med, om lusten kommer på. Jag såg bl.a en statusuppdatering på FB om den kommande paraden med amerikanska bilar, vilken det kan fort hända att jag åker för att titta på. För dessa bilar och veteranbilar är härliga att se på då de tågar fram i sakta mak.

Ett litet steg åt ett nytt håll

Idag har det hänt mycket igen. Jag började dagen med att försöka möblera om i kalendern efter att ha fått veta att jag skall få vara läxhjälp vid kommunens flyktingmottagning, i maj. Jag ser framemot att få hjälpa till där, jag trivdes bra med våra flyktingar då jag umgicks med dom en hel del häromsistens.

På eftermiddagen var det dags att åka på vårens sista datakurs kväll. Men före kursen hann jag också börja planera ett nytt steg i min marknadsföring kring mitt uppdrag som erfarenhetstalare. Jag skall nämligen försöka fixa till en hemsida kring det.
Under dagen har jag också hunnit vara på litet uppdrag som gick ut på att försöka ge råd åt en familj då det gäller att hjälpa/stöda barn i andra familjer där alkoholmissbruk förekommer. Det är viktigt att barn i dysfunktionella familjer har någon annan person/familj att ty sig till då det känns tungt. En person/familj som bara finns där, som lyssnar och kanske omfamnar barnet.
Yle har ju på gång en kampanj nu där man skriver om drog- och alkoholmissbruk. Jag tycker det är bra att radion har tagit upp ämnet, för det är verkligen ett ämne som bör tas på allvar.

Och, på tal om marknadsföringen kring erfarenhetsuppdrag..vad skulle ni vilja läsa om i mina kanaler(min erfarenhetssida på Facebook och den kommande hemsidan)? Ge gärna tips, så är det lättare för mig att planera och göra ett bra arbete kring marknadsföringen.

Marknadsföring av mina erfarenhetstjänster

Tankar kring ridterapi och bilister

Kanhända rubriken blev lite flummig nu. Men vad jag kommer att tangera idag är tankar kring att vara på ridtur ut på vägarna med en och annan bilist som sällskap.

Tanken på att skriva det här inlägget kom idag, då jag var och hälsade på en trött Tahti(ja, han var inte så villig att komma ur hagen, där han verkade sova sin skönhetssömn ;) ).

Vi begav oss ut på vägen, såsom vi gjort flera gånger förut. En av dagens samtalsämnen blev hur bilister överlag verkar att bete sig då de möter en häst med ryttare på. Vi kom fram till att bilisterna där så kör sakta och försiktigt då de ser "häst ekipaget".

Men jag vet att så är inte fallet alla gånger, på alla ställen där hästar/ryttare rör sig. Så nu skulle jag önska att alla som läser det här, tar sig en tankeställare. Det är oerhört viktigt att man tar det lugnt och försiktigt då man passerar en häst+ryttare, så att inte hästen blir skrämd och kanske t.o.m skenar iväg med sin ryttare. Har ryttaren en funktionsnedsättning, kan hen ha väldigt svårt att anpassa sig till situationen och resultatet kan bli katastrofal. Jag kände själv idag, att fastän jag har rätt bra balans, så fick jag jobba extra hårt då Tahti hörde ljud av några kompisar och svängde sin bakre del ganska hastigt för att kunna samtala med kompisarna.

Varför kan man inte få göra minsta lilla fel, utan att någon "pikar"?

Ja, det där har jag tampats med i flera år, vilket förstås inte gjort att mitt självförtroende blivit direkt bättre. Varför måste man alltid vara perfekt och göra allt felfritt i en del människors ögon?

P.g.a folk som "pikar" så blir det lätt att man ger upp, man ids inte bry sig mera med att göra något för någon annan, eller hjälpa till någonstans. För man vet ändå att det kommer att hittas fel i det man gör. Att folk inte kan tänka att det var bara misstag eller kommunikationsmissar, som gjorde att det blev fel.

Snart är det helg, en helg innehållandes en del jobb där jag kommer att göra så gott jag kan, såsom jag alltid gör. Helgen kommer också att innehålla en del socialt liv utanför jobbet, jag kommer nämligen att få nattgäst hos mig hela helgen, vilket jag ser framemot. Blir bara intressant att se hur mina fyrbenta fröknar reagerar då vi är en till huset i flera dagar :)

Erfarenhets uppdrag med temat: Vikten av vänner och stödpersoner

Häromsistens var det dags för ett erfarenhetsexpert uppdrag där temat var vikten av att ha vänner och stödpersoner.

Det blev en fin stund med bl.a diskussioner om vad man kan göra med vänner eller stödpersoner. Åhörarna tyckte bl.a om att gå ut och äta med sin "stödis" eller kompis.
Före vi skiljdes åt så sjöng vi en psalm som hör till påsken, så där fick man öva upp sin sångröst :)

Det är extra trevligt med uppdrag där diskussionen är livlig, d.v.s där åhörarna vill vara med i diskussionen, precis som det blev den här dagen. Jag gav tips på vad jag brukar göra med mina vänner/stödperson, och de gav sina tips.

Eftersom det stundade påsk, så var kaffebordet påskpyntat med bl.a påskägg.

Om ni läser det här inlägget någon av er som var med, så tack för den fina stunden!

Påsken hittills

Så var påsken snart förbi, en dag kvar sedan är det vardag igen.

Påsken har gått i socialt tecken enda från torsdagen då jag inledde helgen med en god middag tillsammans med min stödperson. På menyn stod bl.a. broiler med bacon på och rotfrukter. Riktigt smaskens och kryddstarkt, precis som mat skall vara.

Långfredagen fortsatte i samma anda, då tillsammans med tjejgänget. Den dagens meny bestod av bl.a tortilla, ägg, diverse såser och sallader. Såserna var ena starkare än den andra, så det kändes hela kvällen efteråt att man varit på middag :D






Igår var det dags för något som kanske blir till tradition, nämligen att samlas hos kompisar och grilla korv och äta annat gott. Även här blev det lite stark mat, så nu tror jag faktiskt att jag skall försöka hålla mig till lite mildare mat en tid :D

Påskens ena gottegris

Idag har det varit lugna dagen tillsammans med mina fröknar, som har smått visat matte att nu är det deras tur att umgås med mig.

Hoppas ni också, kära läsare, haft en fin påsk.