Vid besöket hos min fysioterapeut diskuterade vi den kommande valfriheten då det gäller terapier. Är det är en bra eller dålig idé? Ja, frågar man mig så säger jag att det är något man borde satsat på för länge sedan. För nu känns det, åtminstone för mig, som att jag måste ha en del terapier i för stor utsträckning, alltså att de hjälper inte så mycket utan istället blir smått av ett stressmoment. Som exempel kan jag ta fysioterapin, i dagens läge måste du ha fysioterapi om du vill ha vattenterapi, det går inte att bara bli beviljad vattenterapi. För min del så är det så att vattenterapi hjälper mig bättre fysiskt än vad fysioterapi gör. Men inte sagt då heller att jag vill helt vara utan fysio, men jag skulle önska ha större valmöjlighet att bestämma antal ggr/år själv, utan att behöva vara rädd att man helt tar bort fysioterapin för mig. Och för en del personer kanske fysioterapi inte alls har någon verkan, men vattenterapi har?
 |
| Tahti och jag under en ridterapilektion. |
Något som jag också tänkt på och som jag gärna skulle se skulle bli verklighet, är att få välja helt själv vilka terapier/träningspass man vill utöva. Exempelvis om man vill dansa zumba, så skulle man ha rätt att få det ersatt också, precis som man får t.ex. fysioterapin. Kanske ersätta fysioterapin mot zumba, om man anser zumban är ett bättre alternativ för en?
Summa sumarum: Val av terapier borde mera vara utifrån vad personen själv tycker är bäst för en själv, i samråd med kunniga terapeuter. Ingen annan instans borde få sista ordet i den här frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar