
På eftermiddagen fick föreningar berätta om sin verksamhet åt intresserade. Även vi erfarenhetstalare hade ett bord där vi delade ut lite information.


Jag skulle gärna ha fått samma stöd och hjälp då jag var liten och mer eller mindre bodde på sjukhus, både i Vasa och Helsingfors. Då jag var i Helsingfors eller andra orter i landet var det förstås ännu tyngre eftersom jag var så långt hemifrån. Min familj brukar säga att vårdpersonal har berättat att då jag hade det mest psykiskt tungt, så körde jag i avdelningskorridorerna och sjöng "Nu kommer tårarna igen" som dansbandet Thorleifs var kända för ( Nu kommer tårarna igen) . En fin men lite känslosam låt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar